Åland tur och retur!

Så var det dags igen att åka över och hälsa på syster yster. Inte så mycket planerat, bokade med Eckerölinjen. De hade en fördel mot Vikingline som jag gärna använt förut, Viking körde ingen morgontur från Kapellskär tidigare och först när jag bokat och betalt så såg jag att nu duger det att ha en morgontur också. Sommar och de vill ju ha så mycket inkomst som möjligt de med. Men få se när jag åker nästa gång då blir det den turen om de har den kvar. Kapellskär är ju lite närmre när man skall köra men båda fungerar ju. Funderade lite över vad vi skulle göra de timmarna vi har på oss, min bil är ju inte så stor och att få med rullstolen i den känns lite omöjligt. Att bara sitta på hennes rum där på rehabiliteringen känns ju så där, men då öppnades en trevlig möjlighet. Ida min systerdotter hörde av sig och frågade om vi kunde ta oss ut och äta en bit mat under den tiden jag är där. Kanonidè, den tackar man varmt för. Hennes bil är ju mycket större och där får vi med de tillbehör syster Nanny behöver. Det är imponerat vilka framsteg den kvinnan gör, visserligen är det ett envist släkte hon tillhör så är det någon som skall klara detta så är det hon. Jag brukar få höra att jag är viljestark men här känner jag glädje över att jag inte är ensam om den egenskapen. När jag hälsade på i december lyfte de henne med en lyft idag tog hon sig själv ned från sängen och med lite stöd satt hon ner sig i rullstolen och åkte iväg. Visst finns det stora begränsningar men fortsätter hon så här bör tillvaron bli rätt gynnsam. Jag krossade ju en kota i min ryggrad sommaren 93. För mig tog det en 6 timmar lång operation sen vaknade jag och min första fråga som jag inte själv kommer ihåg var ”Kan jag gå” svaret blev ja och då somnade jag om som ett barn. Jag visste ju att jag skadat mig ordentligt och att risken att bli förlamad från naveln neråt var 50%. Då tyckte jag det var tufft och de 2,5 år det tog att komma tillbaka var väldigt intressanta. Nu vill jag inte på något sett jämföra en gigantisk hjärnblödning som de mot de flesta oddsen opererat med lyckad utgång. Jag kan tänka mig vilken resa hon har framför sig, tungt men tillika väldigt lärorikt att ta med sig in i nästa reinkarnation. Nu flippade jag ut lite djupare men egentligen tänkte jag skriva lite om den restaurangen vi besökte! Ligger i Kärringsund ute på själva Eckerö och hette Bodegan. Rätt hyfsad mat trevligt invid vattnet och alla fina båthus. Tiden gick och efter ett tag hade vi fått nog av värmen så vi tog oss ner till hamnen. Lite lek med syster systersdottern och sen var det dags för hejdå kramen för denna gång. Resan hem gick bra, båtturen satt jag och läste bort ute på däcket, visserligen varmt men lite svalka gav ju sjön. Bilturen blir ju inte roligare än den är när man sitter och kör de 13 milen hem.