Började ju bra med en måndag som vanligt! Skall lämna en bil på plåtverkstaden som finns på Kungsholmen, hämtade aktuell bil och åkte iväg. Först genom biltullen, hela 35:- för att åka in kände glädje över att jag själv slipper betala för det. Över Västerbron gick ju bra, men sen kom det obehagliga. Ett trafikljus med rött för oss bromsade in och det hände inte mycket utan ABS;en fick jobba. Svartis, det såg jag ju inte men känner väl till att det kan hända när temperaturen ligger som den gör. Styrde undan i bussfilen, men nästa syn för mina ögon var inte kul. Hela övergångsstället fullt med folk. Jag kommer inte att kunna stanna. Ryckte reflexmässigt i handbromsen för att få bilen med sidan före, det gjorde att jag fick stopp ca en halv meter från dessa förskräckta personer som bara stod passiva och inte kom sig för att ta sig undan. Visade bara uppgivenhet med armarna och backade tillbaka ut i bussfilen. Ingen sa något men undrar om de inte var så chockade att de för ett ögonblick klarat sig från att bli påkörda av mig och min bil. För min egen del kom hjärtklappningarna en stund senare när jag körde vidare. Förhoppningsvis var det första och enda gången jag behöver vara med om en så obehaglig upplevelse. Glad över min reaktion att få bilen svängd för skulle jag hållit färdriktningen skulle jag ha tuffat i några av dem.
Nå ja man får tacka gudarna att det inte blev en total katastrof, vad jag hade för hastighet, det vet jag inte troligtvis lite över det tillåtna men inte så mycket mer. Men vad säger lagen, du skall alltid kunna stanna ditt fordon, något jag får ta med mig under nästa vecka när jag skall på tidningsrunda, två dagar med en 42 mils resa i halkan!
Men jag har inte bara ställt till det denna vecka, jag fick hjälpa en herre som klantat till det för sig. Körde förbi pressbyrån i Marievik. Tittade mot parkeringen, en äldre man stiger ur sin bil men har glömt dra åt handbromsen. Han hamnade under dörren på rygg medan bilen sakta rullar bakåt. Fick bara på varningsblinkers på min bil, drog åt min handbroms och rusade dit. In i bilen drog år handbromsen och kollade hur det gått för farbrorn. Han klarade sig chockad, och hade ömt i kroppen när jag väl fick upp honom. Tyckte det var konstigt att jag var ensam, folk står och tittar men ingen hjälper till, inte ens de som blev blockerade av min bil behagade att stiga ur och hjälpa till! Farbrorn var tacksam, frågade om han klarar sig och sen gick jag bara vidare och önskade honom lycka till.
Veckor blir ju till helg, ibland tar det länge till fredag och ibland går det fort. Helgen har varit lugn och idag kände jag mig lite rastlös. Igår lyste solen då gjorde jag måsten och idag, en mulen dag då kände jag att en liten tur kan jag ju kosta på mig. Plockade med lite kamerautrustning och gick ner till bilen. Funderade vad min vän och mentor där på gymmet gör. Ringde honom, han hade tid och lust att följa med ut en sväng. Vi valde Tyresö och Strömstaren igen. Såg ju den förra helgen och Pekka som min vän heter tyckte om ideén! Vi åkte till Tyresöslott där nära finns ån där den brukar visa sig. Tror den heter Follbrinksströmmen. Vilken tur, när vi kom ner till vattnet så satt den lilla fina fågeln där och vi fick betrakta den en bra stund. Försökte få den på bild men skymningen gjorde att jag inte fick upp slutartiden men bilder blev det i alla fall.
Vår dag avslutades på ett Café i Högdalen, det är enormt intressant att få utbyta tankar med denne man. Den erfarenheten han samlat på under sina 76 år och hans lugna sett att förmedla detta gör att man känner sig avslappnad. Tack Pekka för dessa timmar!