Idag blev det lite sovmorgon. Vi skall bara köra ca 2 mil för att komma upp till Predikestolens parkering. Därifrån börjar vandringen, vi har försökt kolla hur långt det egentligen är att gå men har inte kunnat hitta den informationen. Men strunt samma kostar man på en tur hit så skall man upp oavsett hur jobbigt det än kommer att vara. Har kollat på youtub, någon hade lagt upp en film om hur det ser ut när man tar sig dit. Den filmen är missvisande, visst lite är med men de värsta stigningarna finns inte med och det är svårt att få en helhetsbild av verkligheten. Nu i skrivande stund har jag fakta benen kommer att kännas i morgon, redan idag känns det vad man gjort. Vi är inte så vältränade inte när det gäller att gå över en massa stenar och använda dessa för att ta sig ca 300 meters höjdskillnad upp. Men visst dagen började att vi fick ställa bilen ca 500 meter från tänkt plats. Vill man komma närmre så skall man vara där tidigt, när vi kom var den parkeringsplatsen full. Jag hade kollat på googlemaps att det ser ut att vara ca 3 kilometer till vårt mål. Jo fågelvägen kanske men den vandringsväg vi skall använda går ju inte fågelvägen! Vi hade packat så lite som möjligt, för min del kamera och bara ett objektiv, lite mackor och några flaskor vatten. Hade en aning att även om man tränar så kommer benen att ta stryk denna dag. Mina nya vandringsstavar fick naturligtvis följa med, de kom till stor nytta inte minst sen när vi skulle ner från Predikestolen. Först gick det ju jättebra men sen kom första rejäla stigningen, men vi hade ju valt att vi skall upp så man bet ihop och det gick ju bra. Stigen vi gick på var ju full med folk det var inte tiotal utan 100 tal. Vissa hänsynsfullare än andra vissa ägde hela stigen. Vi hittade skyltar, ena visade ca 4 km, vi suckade och tänkte vi har ju hela dagen på oss så bara kämpa på. Lite flackt en stund och sen när det var dags för en ännu värre klättring då sa kroppen att nu blir det många stopp för att få mjölksyran ur kroppen! Ju närmare vi kom målet alltså toppen av Predilkestolen desto oftare blev det att stanna. Det känns att stigningen aldrig tar slut, alltid lite till och efter nästa sväng så såg vi en stigning till på kanske 40 – 50 meter. De sista 200 metrarna stannade jag kanske varje 30 meter och vilade. Men se på fan upp kom vi trots att det tog oss runt 4 timmar att gå/klättra denna sträcka!
Tog lite bilder under turen med mobilen de flesta hamnade på facebook men några från Predikestolen skall jag visa här!
Mackorna inmnudades och kroppen fick sig en välförtjänt paus i solskenet. Det här var fjärde året jag semestrat i Norge och varje gång har jag haft strålande väder. Men allt trevligt har ju en baksida, för oss blev det återvandringen ner till bilen. Den var tuffare än att kämpa sig upp, tacka gudarna för vandrarstavarna så man kunde hålla emot när man skulle ner för dessa så kallade trappsteg av stenar. Den ena högre än den andra, visserligen har de lagt ner en massa jobb för att göra den här platsen farbar men någon lätt tur är det inte! På vägen ner fick lårmusklerna mycket stryk och vid några platser tittade vi förvånande på stigen, tog vi oss verkligen upp här? Totalt tog turen 7 timmar promenad/upp och ner men det var värt varenda ögonblick. Kommer inte de närmsta åren att besöka Predikestolen igen har man sett detta så räcker minnena till för flera år.
Fjorden som syns på bilderna är Lysefjorden Där kan man tydligen göra en del turer om man känner för detta! Nu är vi tillbaka på boendet, det har vi varit jättenöjda med men i morgon vid 11 tiden bär det av vidare mot Stavanger!