Årets bästa onsdag närmar sig! Bästa, varför? Jo en av de arbetsveckor man får vara en dag ledig mitt i veckan. Så skulle alla arbetsveckor se ut fram till pensionen, men för en annan är det inte mer än bara en dröm än så länge.
Det ser ut att bli en vacker dag i alla fall. Vad gör man då då? Jag har ju inte besökt min vän Ove på många år. Han bor ju i Östhammar, en ort ca 15 mil från mig. I närheten av Östhammar finns en av mina favoritplatser Kallerö naturreservat Där i närheten finns Haruddens fågeltorn, området är känt för sin rikedom av fåglar och inte sällan syns ett antal Havsörnar flyga förbi.
Ringde min vän, han hade tid att umgås denna dag så vi spikade en resa över dagen. Nå ja det blir tidig morgon för mig men vad gör väl det. Packade utrustningen jag behöver. Kikare, tubkikarn skall med och så förstås kamerautrustningen. En matlåda skall man väl ha, äggmackor och kaffe får duga.
Det kommer ju att ta ett par timmar att köra, valde en långsammare men trevligare väg via Rimbo. Då finns chans att stanna till ifall men ser någon rovfågel eller liknande från bilen. Kan nämna om att det bara blev ett stopp invid några Tranor. Kantigt nog steg jag ur bilen och vips hade alla flugit iväg.
Det var inte första gången detta hände och det lär inte vara den sista heller. Kunde ha fotat från sidorutan men man vill ju komma så nära som möjligt.
Väl framme bjöds jag på en kopp kaffe. Vi satt och funderade när vi sågs senast. Det var nog innan pandemin kom vi fram till. Vi har hållit kontakten över telefonen istället men visst det är ju trevligt att ses också.
Vi åkte iväg mot fågeltornet. Redan innan vi kom fram såg vi att örnar syntes på himlen, det kan bli hur bra som helst detta, Inte ett moln så långt ögat når.
Parkerade och började knall bort mot tornet, det är bara ca 500m så det går rätt snabbt. Vid stigen hittar man ”lillrumpan” den måste man ju hålla ett öga på. ”Lillrumpan” är en stubbe i liknande form som en bakdel. Åren tär ju på allt även på en stubbe och under de 10 år jag besökt platsen har ju förändringar skett, få se hur den ser ut i år?
Man skulle väl kunna säga att den blivit lite ”mossig” men formen finns kvar!
Den sedvanliga bilden till Facebook skall ju alltid vara med när man besöker platsen.
Vi hann inte vara länge vid tornet innan vi såg den första örnen, men den landade där långt borta i ett träd Vi kollade det var över 400m mellan oss och min kamerautrustning känns för kort, men en sämre bild är också ett minne så jag försöker.
Visst syns det att det är en örn, tittar man fort kan den te sig som en duva! Men det är en havsörn, det lovar jag. Synd så kan jag inte fota genom tubkikaren, den dagen den glädjen.
Vädret var ju fint, några andra besökare i tornet och vi fick några trevliga timmar där. Som mest såg vi 9 örnar på samma gång. De cirklade runt och jag lät kameran snattra så mycket den klarade av, förhoppningsvis kommer de närmre så jag får några bra bilder på den mäktiga fågeln. Vi funderade över varför det var så få vadare, de brukar också synas den här tiden på våren? Vi har kommit fram till detta att de höll sig gömda för Havsörnen för då de försvann så kom de mindre fåglarna fram för oss.
Vad jag missade att få med på bild var Skräntärnorna som var på plats. Någon som verkade ha koll nämnde att det var halva Sveriges population vi såg.
Men så är det ibland, man får inte med sig allt!
En tanke om “Valborg = Fågelskådning!”
Ja, många örnar såg vi och fina bilder tog du Egil.