En tur till Östhammar skall det bli i dag. Har en vän som för länge sedan flyttade till denna lilla håla. Staden är rätt pittoresk med sina små gator, gamla hus mm. Jämför man med Öregrund så känns det att Östhammar vilar medan den andra kanske har mera puls på sommaren. Ove som min vän heter lever ett lugnt liv där borta. Nu är det ca 2 år sen vi träffades senast. Först fastnade Ove rätt länge på sin resa till Filipinerna och sen var det detta med pandemin som kom emellan. Själv har jag ju under åren fått ett favoritställe där i närheten. Under de år Ove bott där uppe har vi många gånger åkt runt och utforskat både Vallonbruk och natur. Mitt favoritställe åtminstone på vårarna ligger nära Kallerö naturreservat och heter Harudden. Stället är rikt på Havsörnar, jag har redan i år varit där sex gånger och kollat om jag får någon örn att komma nära så jag får en fin bild. Det har ju hänt om ni tittar tillbaka i min kalender.
Men först skall jag åka de 15 milen för att komma till själva Östhammar. Som ni ser på första bilden så är det ingen större rusning när man kommer fram. Man känner sig nästan ensam!
Ove var naturligtvis hemma. Han visst ju att jag skulle komma hit idag. Skall bli gott med en kopp kaffe innan vi ger oss ut på vår tur! Blev lite besviken, det var inget kaffe att tillgå! Nå ja retades med honom senare på dagen om detta:) Vi tänkte oss att åka till Lövsta bruk och titta i dammarna om vi skulle få se Mandarinanden som visat sig där nu i sommar. Lite som att leta efter en nål i en höstack, men man vet aldrig. Ni kan läsa via länken om Clas De Geer och hans följe som styrde där borta för länge sedan. Vi åkte runt och kollade de dammar som försätt smedjorna med kraft förr i värden. Ingen and av intresse syntes till så vi valde att åka till Lövstabruks begravningsplats där Clas med släktingar ligger begravda. Vissa begravdes ståndsmässigt kan man lätt påstå.
Hittade lite gravkors som plockats undan. Vissa sönderrostade vissa gick fortfarande att läsa vem som varit begravda på platsen. Den senaste hade dött 2015 så gravplatsen är ju förfarande aktuell.
Sedan blev det en tur till Favoritplatsen Harudden, är jag här uppe så blir det alltid en stund vid fågeltornet så även denna gång. det var lugnt, inte mycket liv och lite kall känsla för nordanvinden låg på. Vi stannade bara en stund innan vi begav oss vidare, magen började ge sig till känna att den ville ha lite påfyllning. Utbudet av restauranger är inte så stort så vi valde den lokala pizzerian. Kebab går ju ner och så blev det för mig även denna dag. Har med mig lite fiskeprylar, hittade ingen mask så jag tog med lite falukorvsstrimlor som bete till fiskarna. Vi skall åka till Hargshamn och pröva fiskelyckan. Vi valde någon lite väg för att få se mer av orten och där stötte vi på Oves vänner som var ute och cyklade. Vi blev hembjudna till Göran, May och lilla Rosa på fika. Äntligen fick man sitt efterlängtade kaffe! de bor naturnära ute i skogen, nära till grannar men ända fint privat utan nämnvärd insyn. Lite så där jag själv önskar mig den dagen då jag inte behöver åka till Mitt i Direkt mera. Den dagen den glädjen! Göran har en 53 fots segelbåt som han själv byggt. Den ligger också i Hargshamn men på en större båtklubb. Vi valde att åka förbi den och tillika försöka vår lycka att få upp en eller annan abborre. Flickan Rosa fick det ena metspöt och kämpade hårt men det var bara småfisk som käkade på agnet. Skulle ha varit kul om hon fått upp något för hennes iver var trevlig att skåda. Men det får bli nästa tur för denna gång blidde det inget. Sen var det dags att avrunda dagen. Vi tackade för kaffet och sällskapet och efter att jag kört hem Ove så var det dags att återvända till människobyn. Det går rätt bra att köra dessa mil hem till Stockholm. Nu hade det börjat skymma så jag valde att åka via Uppsala, vägen via Rimbo är trevligare för där kan man oftast stanna om man ser någon rovfågel eller liknande. Här är det 100 väg och då vågar man inte stanna till för fotografering det blir ren transport istället. Skall som avslut visa Görans fina båt!
